Ytterligare ett examensarbete av några svenska studenter inom ämnet rymdturism har sett dagens ljus. I detta arbete berättas det om rymdturismen med särskild inriktning på Sverige och rymdaktören Virgin Galactic. Författarna bygger arbetet på en jämförelse mellan flygets och rymdfartens utveckling, hur de tror att rymdturismen kommer att utvecklas i framtiden, en SWOT-analys samt intervjuer med de tre återförsäljare av Virgin Galactics resor som idag finns i Sverige.
Annelie Adolfsson, Mia Asker, Malin Axbom, Emma Burén och Jenny Ekberg gick i våras ut sin 2-åriga utbildning till resekonsult på Frans Schartaus Handelsinstitut i Stockholm. En utbildning som den 31 maj ( http://www.schartau.se/senaste-nytt/ky-resekonsult-presentationer-av-examensarbeten-aulan-31-majkl-09-00-16-15 )utmynnade i ett examensarbete kring rymdturism.
– Vi valde att skriva om detta då vi 2008 såg Stephen Attenborough, affärschef på Virgin Galactic, föreläsa på Grand Travel Award. Vi blev väldigt fascinerade av detta fenomen och ville utforska det vidare.
Författarna har sammanställt viktiga årtal och händelser i både flygets och rymdfartens utveckling med betoning på ämnesområdena finansiering, säkerhet, forskning, tillgänglighet och miljöpåverkan med syftet att synliggöra fenomenet rymdturism och uppmärksamma blivande och nuvarande medarbetare i resebranschen. De har valt att bygga sin jämförelsestudie på en internationell basis men att begränsa stora delar av arbetet till rymdturismen inom Sverige. De har genomfört en enkätundersökning som skickades ut till 56 personer, både män och kvinnor i åldrarna 18 till 65 år, som visar på en del intressanta saker.
Rymdturism som begrepp finns hos allmänheten
Hälften av de tillfrågade har någon gång hört talas om rymdturism och endast mindre än en tredjedel hade aldrig hört talas om begreppet. Trots det lilla underlaget visar det ända på att rymdturism är något som finns i allmänhetens medvetande. Tyvärr visar undersökningen inte på via vilka kanaler de har fått vetskap om rymdturism. Har det varit genom TV, press, Internet eller via hörsägen? När det gäller att själv åka upp i rymden visar undersökningen att lite mindre än hälften av de tillfrågade kan tänka sig att åka på en rymdresa, och att ungefär en tredjedel aldrig skulle kunna tänka sig att åka upp i rymden. Vad det beror på visar dock inte undersökningen. Kanske kan det vara så att de tillfrågade tycker att det är för dyrt med en rymdresa? Idag kostar en resa med Virgin Galactic 200.000 dollar, och nästan hälften av de tillfrågade kan tänka sig att åka om det blir billigare.
För svenskt vidkommande visar undersökningen på att mer än två tredjedelar mycket väl känner till eller har hört talas om Spaceport Sweden.
Miljöaspekten är viktig
Miljöaspekten hos rymdföretagen är idag av yttersta vikt, i varje fall enligt företagen själva. Dock tror inte författarna själva på att utsläppen från rymdfarkosterna kommer att påverka intresset för uppskjutningar till rymden.
– I jämförelse med flyget så släpper inte en rymdfarkost ut mer bränsle än vad en vanlig jumbojet idag gör under en flygning. Däremot kan transportsträckan till de olika rymdhamnarna ses som ett hot mot miljön. Därför har vi valt att nämna det som ett hot i vår SWOT-analys.
Andra användningsområden för de suborbitala rymdfärderna är att göra transkontinentala resor. Istället för att resa med flygplan mellan olika flygplatser kommer man i framtiden att kunna resa med rymdfarkoster till olika rymdhamnar via atmosfären. Det ser författarna som en positiv faktor inför framtiden då detta färdsätt skulle innebära avsevärt kortare restid.
– Vem skulle inte vilja resa från Stockholm till Sydney på en halvtimme? Att resa på detta sätt skulle även innebära att utsläppen minimeras då bränsleförbrukningen blir betydligt mindre.
Rymdturismen tar rejäl fart 2030
En stor del av de tillfrågade ser att det finns en framtid för rymdturismen. Många ställer sig dock tveksamma till om rymdturismen kommer bli lika tillgänglig som flyget. Genom examensarbetet har författarna dragit slutsatsen att rymdturismen inte kommer att bli lika tillgängligt som flyget är, dock tror de att prisnivån kommer att sjunka så pass att en vanlig löntagare någon gång under sin livstid kommer kunna resa till rymden. Enkätundersökningen visar att endast 7 procent tror på att rymdturismen kommer att bli tillgänglig för alla på samma sätt som flyget är idag, och drygt en tredjedel kanske någon gång i framtiden kan tänka sig att det blir så. Utifrån detta menar författarna att rymdturismen kommer ta rejäl fart först runt 2030 då rymdturismen kommer att nå en bredare marknad. Ett av författarnas argument till detta påstående är att det tog mycket längre tid från första rymdfärden till den första kommersiella rymdföretaget än vad det gjorde flyget. Samtidigt menar tror de ändå att rymdturismen har en enorm potential. Men man ska ha i åtanke att utvecklingen, med facit i hand, väldigt ofta visar sig ha gått fortare än vad först trodde.
Författarna summerar sitt examensarbete med att skriva att rymdturismen har oändlig potential och då vi nu endast befinner oss i startgropen av processen ser de enorma möjligheter. Vidare tror författarna dessutom att rymdturism kommer ha en naturlig plats i framtidens resebransch och det ligger därför i allas vårt intresse att bli utbildade inom ämnet.
Läs hela deras examensarbete här.
