Idag presenterades den strategi och innovationsagenda som gör att Sverige senast 2025 blir det ledande rymdturismlandet. Genom att satsa på rymdturismen kan Sverige dra nytta av 60 år som ledande europeisk rymdnation, 100 år som industriell föregångare och sin position som miljöpionjär. Detta kan ge banbrytande innovationer, tillämpad spetsforskning och en ökad export. Men Sverige måste agera nu.
Man kan lugnt konstatera att rymden är hetare än någonsin, och den här gången är det inte bara nationell stolthet som driver processen utan främst kommersialiseringen av rymden. Den utveckling som nu sker av en ny typ av återanvändningsbara rymdflygplan kommer inte bara att kunna ta människor ut i rymden, utan också sänka kostnaderna för all rymdrelaterad forskning och utveckling och driva på utvecklingen inom en lång rad centrala områden som t ex material- och miljöteknik. Nationer i vår omvärld står i startblocken, beredda att kasta sig ut rymden och gripa de möjligheter som finns där. I Storbritannien pågår arbetet för fullt med att etablera en rymdhamn som ska bli en viktig kugge i deras strategi att ta den brittiska rymdindustrin från en omsättning på 9 miljarder till 30 miljarder pund på 15 år.
Men Sverige har osedvanligt goda förutsättningar att bli en vinnare i det pågående rymdracet och bli ett ledande rymdturismland med nya världsunika upplevelser samt relaterade tjänster, såsom utbildning, forskning och tekniköverföring, vilket kan accelerera andra industrier och verksamheter på jorden. Det finns goda utsikter till kommersiell tillväxt inom det här segmentet. Genom offentlig uppbackning och framför allt en tydlig ägare av frågan hos regeringen kan Sverige realisera potentialen inom en högteknologisk och innovativ miljardindustri och positionera sig på världskartan som det ledande rymdturismlandet som attraherar världsledande rymdoperatörer, besökare, talanger och investeringar till Sverige.
De medverkande aktörerna i innovationsagendan förespråkar fortsatta satsningar på utvecklingen av bemannad rymdfart och rymdturism med plattformar för ett förstärkt samarbete mellan rymdindustrin, flygindustrin och turismindustrin.
– Självklart kommer rymdturism i form av rena rymdflygningar under lång tid att vara en exklusiv verksamhet men rymdflygningar är bara toppen av en pyramid som också innehåller upplevelser som är tillgängliga för en bredare allmänhet och bidrar till en stärkt utveckling inom både rymd- och turismindustrin, konstaterar Karin Nilsdotter, VD för Spaceport Sweden som länge arbetat med att etablera rymdturism i Sverige.
Destination: Rymden – en nationell innovationsagenda
I rapporten ”Destination: Rymden – en nationell innovationsagenda” framhålls att Sverige har både möjligheter och konkurrensfördelar som ett av de ledande värdländerna för rymdturism. Sverige är en väl etablerad rymdnation och har dessutom en geografi och infrastruktur som också är lämplig för rymdturism i vid mening.
Ordet rymdturism för tanken till exklusiva äventyr i yttersta premiumsegmentet. I själva verket handlar det om att rymden öppnas upp för allt fler. Rymdturism betraktas därför som ett affärssegment inom kommersiell bemannad rymdfart och innefattar rymdresor för forskning, testverksamhet och materialutveckling, liksom privata resor till rymden och rymdrelaterade upplevelser i luften och på marken. Rymdturismindustrin uppstår i mötet mellan den snabbt växande turismindustrin (omsätter nu 284 miljarder i Sverige) och rymdindustrin, med forskning och teknikutveckling i världsklass och högutbildad personal men som idag har en låg kommersiell omsättning i Sverige (2 miljarder).
– Rymdens användbarhet är idag odiskutabel. Precis som en gång för flyget så kommer färder i rymden att bli en mer naturlig del av människans liv, både för nöje och nytta. Självklart ska ett högteknolgiskt land som Sverige vara en spelare på den nya arena som bemannade rymdfärder utgör, säger Christer Fuglesang.
Rapporten visar på de effekter som en nationell satsning på rymdturism skulle ge, både direkta och indirekta. Även om de direkta effekterna av rymdturism är störst så har detta område en mycket stor potential att skapa nytta även genom de indirekta effekterna.
De direkta effekterna av rymdturism är:
- Rymdturismen stärker besöksnäringens innovationskraft och bidrar till upplevelser i världsklass, både i rymden, i luften och på marken.
- Rymdturismen stärker även rymdindustrins innovationskraft genom att stimulera till ökad kommersialisering och genom en förstärkt kapacitet och möjlighet till t.ex. forskning i tyngdlöst tillstånd och uppskjutning av nano-satelliter.
- En svensk satsning på en rymdhamn stärker regional tillväxt. En rymdhamn innebär förstärkning av en flygplats, stimulerar samverkan mellan olika transportslag och ger fler affärsmöjligheter.
- Rymdturismen stärker Sveriges attraktionskraft som turistland.
- Rymdturismen stärker Sveriges attraktionskraft för talanger och etablering av entreprenöriella högteknologiska företag.
- Rymdturismen är en framtidsbransch med attraktionskraft för internationellt riskkapital.
De indirekta effekterna av rymdturism är:
- Rymdturismen bidrar till att stärka svensk industris konkurrenskraft och kan ge upphov till innovativa högteknologiska företag som drar nytta av testmöjligheter i rymden eller av rymdens extremt hårda krav. Exempel på tillämpningar är lättviktsmaterial, bränsle- och vattenbesparande teknik.
- Rymdturismen bidrar till samhällsutveckling då kunskap inom t.ex. miljö, material, kommunikation, försvar, IT, säkerhet och medicin som ut- vecklas inom rymdverksamhet kan återanvändas (innovation recycling) i nya tillämpningar som skapar stor nytta i samhället.
- Rymdturismen bidrar även genom sin publika karaktär och koppling till att rymdforskning på sikt kan ha positiv effekt på intresset för teknik och naturvetenskap och därigenom underlätta försörjningen av ingenjörer och forskare till svensk industri.
- Rymdturismen stärker varumärket Sverige som innovativ kunskaps- och industrination i framkant och Sveriges attraktionskraft.
Sverige ska vara det ledande rymdturismlandet senast 2025
De direkta sysselsättningseffekterna av en rymdhamn för kommersiell trafik med de verksamheter i form av tjänster och infrastruktur som behövs för att stödja rymdfärderna kan uppskattas till 2 000 personer, baserat på 3 miljarder i omsättning där rymdturism utgör den enskilt största delen i ett initialt skede för att på längre sikt kompletteras med andra aktiviteter, som uppskjutning av satelliter och tyngdlöshetsforskning. I rapporten har en vision tagits fram för Sverige som ett etablerat och ledande rymdturismland som innebär att senast år 2025 är:
- Sverige tankeledare på området rymdturism och driver viktiga och avgörande frågor för rymdturismens utveckling globalt
- Sverige Europas portal till rymden och den främsta och mest naturliga platsen att upptäcka rymden ifrån (inte bara ett upplevelsecenter, utan en autentisk plats där man kan utforska och uppleva rymdens möjligheter)
- Sverige ledande i att göra rymden tillgänglig för alla, allmänhet, akademi (forskning och utbildning) och näringsliv (produktutveckling och innovation), både genom bemannad rymdfart och rymdrelaterade upplevelser på jorden
- Rymdturismen etablerad som en högteknologisk och innovativ miljardindustri i Sverige som lockar utländskt kapital, bidrar signifikant till exporten och tillhör de viktigaste arbetsgivarna i norra Sverige
- Bilden av Sverige som ett framtidsinriktat och teknikintensivt kunskapsland stärkt. Ett progressivt, innovativt och teknikintensivt land som attraherar talanger från hela världen
- Bilden av rymdindustrin som en innovationsintensiv miljö stärkts där lösningar på morgondagens problem utvecklas genom hållbara produkter och tjänster och som bidrar till förnyelse även av andra industrier i Sverige
- Teknik- och vetenskapsintresset bland allmänheten och inte minst unga har ökat genom den synlighet för dessa frågor som rymdturism och annan rymdrelaterad verksamhet skapat kring teknik, miljö och rymdvetenskap
Viktiga tillgångar att ta avstamp i för att möjliggöra visionen är en gedigen och internationellt erkänd rymd- och flygrelaterad expertis och erfarenhet och en välorganiserad turismindustri med fler upplevelser i världsklass. Även Sveriges långa tradition av industriellt ingenjörsskap och en nationell identitet skapar förtroende. Slutligen finns det viktiga geografiska och tekniska förutsättningar, såsom minst en lämplig flygplats, ett fritt luftrum över glesbefolkade områden och en mycket god infrastruktur för dataöverföring. Även om konkurrensen snabbt tätnar är detta relativt unika fördelar för Sverige. Som det ser ut nu finns det nämligen en hel del konkurrenter att ta hänsyn till. Några få rymdoperatörer och rymdfarkoster ser ut att kunna välja mellan konkurrerande rymdhamnar. Den som tydligt uttrycker en vilja att satsa och erbjuder bäst förutsättningar och incitament får skriva kontrakt (precis som logiken för vanliga flygbolag som söker nya destinationer). Framför allt Virgin Galactic är ett starkt och attraktivt varumärke att synas med. Sverige var tidigt ute med starten av en nationell satsning på rymdturismen 2007, då en avsiktsförklaring skrevs mellan Virgin Galactic och Spaceport Sweden under invigningen av rymdhamnen i Kiruna. Den kommersiella utvecklingen har dröjt längre än beräknat och det offentliga ledarskapet samt finansieringen har inte räckt till för en uthållig satsning. Bland annat har det saknats nationellt engagemang från högsta ort. Att etablera en helt ny industri är inte gjort i en handvändning. Fler aktörer behöver samarbeta målinriktat om Sverige i framtiden ska finnas med på kartan över framgångsrika rymdturismdestinationer.
För att kunna ta detta ledarskap och därmed skapa förutsättningar för en växande rymdrelaterad högteknologisk industri har sju strategiska åtgärder identifierats:
- Ta ledarskap. För att skapa trovärdighet mot rymdoperatörerna krävs ett tydligt ledarskap från regeringen, lämpligen från statsministern själv, och ett tydligt uppdrag för näringsdepartementet att driva frågan och undanröja alla hinder.
- Undanröj hindren. Förslag till riktlinjer och tillståndsförfarande finns framtaget. Här krävs bara regeringsbeslut.
- Utse en huvudsajt. På sikt finns möjlighet att operera från flera sajter i ett nätverk, men initialt krävs fokusering på en sajt som möter rymdoperatörernas krav, och det snabbt. Kraven omfattar bland annat tillgång till en högteknologisk miljö, kompletterande flyg och tjänsteverksamheter samt en rullbana på minst 3000 meter. Redan idag uppfyller Luleå samtliga dessa krav.
- Skapa ett ekosystem. Här krävs initialt ett tillskott av resurser för en klustermotor som kan driva utvecklingen, antingen något av de befintliga bolagen eller ett nybildat AB Svensk Rymdturism. Motorn ska sedan i samverkan med andra aktörer säkerställa att turismsatsningen blir navet i ett bredare innovationsekosystem.
- Utveckla produkten. Den rena turismprodukten finns till stora delar på plats, men för att få tillräckliga dynamiska effekter krävs fortsatt utveckling inom ekosystemet relaterat till just rymdupplevelser och rymdnära upplevelser.
- Tänk långsiktigt. En framgångsrik satsning på området kräver tid och långsiktighet. Tidshorisonten innan verkligt omfattande effekter får genomslag är minst fem och mer troligt tio eller femton år.
- Agera NU! Det är nu som tillfälle ges. I morgon är det för sent. Potentiell belöning väntar längre fram, men även långnäsa för den som inte vågade eller orkade. I USA finns nio rymdhamnar; i Europa satsar Tyskland, Italien, Spanien, Finland, Norge men främst Storbritannien på en kommersiell utveckling av rymdverksamheten. Sverige var tidigt ute med starten av en nationell satsning på rymdturismen 2007, den del av den kommersiella rymdverksamheten som bedöms spela störst roll de kommande åren. Den kommersiella utvecklingen har dröjt längre än beräknat och det offentliga ledarskapet samt finansieringen har inte räckt till för en uthållig satsning som kräver ett nationellt engagemang.
Rapporten identifierar två viktiga mål på vägen mot visionen att bli en världsledande nation för rymdturism. För det första gäller det att få ett fungerande innovationsekosystem på plats baserat på rymdrelaterad kommersiell verksamhet. Detta för att till fullo ta tillvara på den breda potential som finns, formalisera samverkan mellan industri, akademi och myndigheter samt redan idag skapa affärsmöjligheter och företagsutveckling. För det andra gäller det att snabbt skapa förutsättningar för en kommersiell rymdhamn för bemannad rymdfart rymdturism genom att paketera och marknadsföra en flygplats och webbplats som uppfyller rymdoperatörernas krav. Skälen till detta är två. För det första kommer det bara finnas utrymme för en, eller möjligen två hamnar för rymdturism och annan typ av kommersiell bemannad rymdfart i Europa och det finns gott om intressenter. Att vara först är därför en nödvändighet. För det andra dröjer det innan nya farkoster blir färdiga. Den hamn som först attraherar och sluter avtal med en rymdoperatör kommer därmed att kunna skaffa ett flerårigt försprång till tvåan. Att vara först blir därmed än viktigare.
Utvecklingen av rymdturism i Sverige
Var står då Sverige i utvecklingen just nu i arbetet med att etablera Sverige som ett ledande rymdturismland? Näringsminister Maud Olofsson invigde satsningen på rymdturism och Spaceport Sweden år 2007 för att tillvarata Sveriges tillgångar. När satsningen lanserades pekade man på en rad fördelar för Sverige; ett fritt luftrum över glest befolkade ytor, en fungerande rymdlag och en professionell besöksnäring är alla exempel på styrkor som kan möjliggöra en sådan satsning. Allt för att möjliggöra etableringen av en mångmiljardindustri som skapar nya jobb och tillväxt samt stärker Sveriges innovations- och attraktionskraft i en konkurrensutsatt värld.
Viktiga resultat som har uppnåtts och som gör att följande finns nu på plats:
- Ett förslag till riktlinjer för bemannad suborbital rymdfart vilket är avgörande för att rymdoperatörer ska attraheras att söka tillstånd att bedriva verksamhet i Sverige
- Samarbetsavtal med ledande rymdhamnar för kunskapsöverföring om operativa krav för en flygplats
- Ett medlemskap, som första internationella partner, i Commercial Spaceflight Federation i USA där standarder och policyförslag arbetas fram tillsammans med myndigheter och regering för industrins utveckling
- Etablerade relationer med rymdoperatörer som på inbjudan varit i Sverige flertalet gånger för ”site inspection”
- Inslag i ”traditionell” och ny media nationellt och internationellt motsvarande uppskattningsvis många miljoner i mediavärde vilket visar på betydelsen för varumärket Sverige
- Förstudie för ett Space Visitor & Science Center omfattande ett Earth & Sky, som en ny världsunik upplevelse i Sverige där en analys visar på en potential om 145 000 besökare årligen
- En portfölj med affärsmodeller och paketerade rymdupplevelser, forskningsturism och förberedande rymdträning;
- Technical Visits; föreläsningar och studiebesök där företagskunder ges möjlighet att ta del av det pionjärarbete som bedrivs
- Norrskensakademi; för aktörer inom besöksnäringen som genomförts tillsammans med bl.a. IRF och KTH
- Norrskensflyg; i samverkan med IRF, Kiruna Airport, Icehotel och Lapland Resorts, ges kunden en unik upplevelse att lära om och uppleva norrsken från första parkett
- G-kraftsträning i centrifug; avtal och program utvecklat med QinetiQ i Linköping där tillstånds inväntas från USA:s regering
- ZeroG-flygningar i unikt partnerskap med Novespace i Frankrike har kunder erbjudits möjlighet att uppleva tyngdlöshet och medverka på de första konsumentflygningarna i Europa
- Aerobatic flyg; förestående lansering med program utarbetat tillsammans med Bruksflyg
- TEDxKiruna, NASA-ESA; ”Train like an Astronaut” och ”NASA Space Apps” Innovationstävling för att stimulera samverkan mellan industri och akademi och uppmuntra talanger
Mycket har alltså uppnåtts och en stor nyfikenhet på Sveriges satsningar på området har skapats internationellt, men samtidigt ökar konkurrensen snabbt och ytterligare investeringar måste till om satsningen ska lyckas. Mycket av arbetet består av personligt, långsiktigt relationsbyggande och kompetensutveckling och viktiga värden riskerar att gå förlorade om inte satsningen upprätthålls och intensifieras. I andra länder leds arbetet av stora team med regeringen och det offentliga i spetsen och engagerade intressenter och resurssatta handlingsplaner har tagits fram som är målstyrda för att öka tillväxt, skapa nya jobb, öka innovations- och attraktionskraft bland talanger, besökare och investerare
Förutsättningar för att Sverige ska kunna attrahera rymdoperatörer är att ha ett tillståndsförfarande på plats, en flygplats som uppfyller operativa krav och ett skarpt erbjudande med paketerade tjänster och incitament. Det återstår ett viktigt arbete att samordna och få detta på plats. I dagsläget finns det nu ingen finansiering för det vidare arbetet. Det krävs ett tydligt politiskt ledarskap, ett lokalt och regionalt engagemang och resursavsättning, för att i nästa fas attrahera privata aktörer och investerare. De upparbetade kontakterna och kunskapen är färskvaror som inte heller låter sig läggas på hyllan för senare användning.
Men det finns många utmaningar på vägen. Sverige har fortfarande goda möjligheter att bli först ut i Europa att erbjuda rymdresor för privatpersoner, företag och myndigheter samt att utveckla ett ekosystem av relaterade tjänster, upplevelser, utbildningar och forskning. En utmaning som är svår för Sverige att påverka är att tekniken och de nya rymdfarkosterna först och främst måste bli klara, vilket tagit längre tid än väntat.
Regeringen har vid flertalet tillfällen betonat vikten av utveckling av rymdturism som en högteknologisk och innovativ industri. I 2014 års budgetproposition beskrivs satsningen på rymdturism som särskilt viktig och innovativ. Man har även lyft fram rymden på agendan inför President Obamas besök i Stockholm 2013 efter inlaga från Spaceport Sweden och Vita Huset.
Vad händer nu?
I och med dagens pressrelease har arbetet officiellt sats igång för att senast 2025 göra Sverige till det ledande rymdturismlandet. Samtidigt har en webbplats destinationrymden.se lanserats. Nästa steg är att rymdutredningen går ut på remiss och att man löser regelverksfrågan så att hinder kan undanröjas, samt att en arbetsgrupp arbetar med riktlinjer och tillståndsansöknigar. Det kommer även att bli ett uppföljningmöte med Näringsdepartementet och berörda myndigheter för att få fram ett uppdrag kring nationell strategisk samordning och klustermotor. Även regional samverkan i Norrbotten kommer att göras.
Men det viktigaste är att Sverige agerar nu, innan det är för sent.
– Nu krävs ett tydligt nationellt engagemang. Sverige är en rymdnation fast vi inte alltid tänker på det. En besöksnäring som också inkluderar rymden och rymdflygningar blir dessutom ett stöd för den övriga svenska rymdindustrin och rymdforskningen och ger positiva effekter för alla, konstaterar Karin Nilsdotter.
Rapporten finns att ladda ner på destinationrymden.se
Foto: Christer Fuglesang
