I veckan gick rymdturismkonferensen "A New Industry in the Making" arrangerad av Royal Aerospace Society av stapeln i London. Alla aktörer var där, både konstruktörer och operatörer men även representanter för ett par rymdhamnar, däribland Spaceport Sweden. för att diskutera hur pass långt man kommit i utvecklingen av rymdresor för alla. Alla låg på lur för att skaffa sig bra positioner inför framtiden. Det var i det hela ett mycket lyckad tilldragelse som väckte en del intressanta frågor.

Efter den succéartade konferensen som Royal Aerospace Society arrangerade och sponsrade 2006 ville man återigen skapa en plattform för de ledande aktörerna inom rymdturismindustrin där de fick möjlighet att berätta om det allra senaste kring sina olika projekt. Här kommer en kort redogörelse för de viktigaste inslagen under konferensdagen.

Space Adventures pratade om bohovet av en revolution

Förste man på talarstolen var Tom Shelly från Space Adventures med sitt föredrag "The Private Spaceflight revolution". Inledningsvis berättade han om Space Adventures historia, att företaget grundades 1997 av bland annat proffs inom resebranschen och före detta astronauter med målet att öppna upp rymden för privatpersoner. Hittills har de skickat 7 personer till den internationella rymdstationen till ett värde av 200 miljoner dollar, och på frågan om det fanns någon bland åhörarna som vill åka upp i rymden räckte nästan alla upp handen.

Han berättade vidare om varför rymden är så viktig. Vi behöver rymdresurser för att kunna fortsätta med vår livsstil och för att kunna genomföra miljöövervakning. Men det kanske viktigaste skälet av alla är att människan har ett inneboende behov av att utforska.

– Vi kommer inte att överleva om vi inte ger oss ut i rymden, sa Tom Shelly genom att citera Stephen Hawking.

Tom Shelly berättade vidare om att regeringar runt om i världen måste öppna upp rymden för alla för att få fart på rymdindustrin. För att inleda en ny "gyllene era" som Tom Shelley uttrycker det måste kostnaderna sänkas, och rymdturismen är det enda som kan skapa så stor volym som krävs för att realisera det. Han citerade en studie av Futron där folk fick svara på frågan om de skulle vilja åka ut i rymden (25% kanske skulle kunna tänka sig att åka, 26% med största sannolikhet skulle åka och 25% definitivt skulle åka) och menar att det finns en enorm potentiell marknad med runt 10.000 resenärer om året. Men för att komma dit måste de ske en revolution. Personer som Richard Branson, John Carmack, Jeff Bezoz och Elon Musk, som idag är viktiga nyckelpersoner inom den nya rymdindustrin kommer alla från företag utanför rymdindustrin, men som i hög grad har ändrat och revolutionerat de olika industrier de kommer från.

Avslutningsvis berättade Tom Shelley att Space Adventures nu tar emot reservationer för deras suborbitala rymdfärder, men vill inte närmre berätta om när de första skulle kunna åka eller hur den farkost ser ut som ska användas. När det gäller deras bokningar för en tripp till månen är de för närvarande lagda på hyllan i väntan på att man får en bekräftad kund.

XCOR Aerospace arbetar vidare med nya koncept

Näste talare var Andrew Nelson från XCOR Aerospace som höll föredraget "Tourism on the Lynx Spaceplane". Han visade ett antal filmsekvenser, och gav på 30 sekunder en snabb sammanfattning över företagets senaste 10 års verksamhet från deras första raketmotor fram till Lynx. Företaget har genomfört mer än 4000 starter av sin raketmotor och 66 bemannade flygningar med EZ-Rocket alla under Rocket Racing League, ett sorts F-1 för raketdrivna flygfarkoster. Andrew Nelson berättade vidare om hur en suborbitalrymdresa med Lynx kommer att se ut. Själva farkosten är byggd helt i kompositmaterial baserat på teflon.

Raketmotorn kommer att drivas av "miljövänligt" bränsle och att man ska till och med kunna köpa sig utsläppsrätter för sin resa. Omtankning ska kunna ske på 8,5 minuter, och man har planer på att kunna flyga 4 till 5 gånger om dagen. När de kommersiella resorna ska börja vet man idag inte. Allt beror på hur det går under testflygningarna med Lynx Mk1 som kommer att inledas under senare delen av 2010 och varar i 9 till 18 månader. Då hamnar vi någonstans kring 2011-2012 om allt går enligt planerna.

De reservationer som hittills har gjorts är för en resa med Lynx Mk1 som dock endast kommer att gå upp till en höjd av 60 kilometer, vilket per definition inte gör resan till en rymdresa. Däremot kommer Lynx Mk2 som nu håller på att skissas fram att nå en höjd på 100 kilometer som verkligen kvalificerar resan som en rymdresa. Samtidigt tittar XCOR på två olika koncept för en orbital rymdfarkost, som enligt dom själva både är revolutionerande och till en låg kostnad. Mycket mer information än släpper inte XCOR på denna farkost, inte ens några konceptbilder.

– När vi får ett kassaflöde från vår suborbitala verksamhet kommer vi att släppa mer detaljer, säger Andrew Nelson.

Det finns uppenbarligen ett stort intresse för Lynx bland forskare och "vissa" andra användare från regeringen. Andrew Nelson räknar med att marknaden för XCOR kommer att överskrida 7 miljarder dollar runt 2014, men att rymdturismen endast står för 800 miljoner dollar, resten är inkomster från andra marknader och från försäljning av rymdfarkoster. Bland annat kommer XCOR att kunna skicka upp laster på 10-15 kilo för 500.000 dollar med så kort varsel som två dagar.

Andrew Nelson från Xcor Aerospace i en intervju med Rob Coppinger på Hyperbola om biljetterna de har sålt, planerna inför testflygningarna med Lynx samt lite kring deras tankar om orbitala rymdresor.

Lyssna på ljudupptagningar som Rob Coppinger på Hyperbola spelade in från frågestunden med Space Adventures och XCOR Aerospace här och här.

EADS Astrium arbetar vidare trots ekonomiska problem

Hugues Laport-Weywada från EADS Astrium pratade om deras rymdturismprojekt och hur marknaden kan komma att se ut. Trots EADS ekonomiska problem det senaste året, tror man fortfarande starkt på sin suborbitala rymdfarkost. Hittills har man gjort en modell i full skala som man också har fått genomgå tester i vindtunnel. Men för närvarande har EADS Astrium lagt arbetet med farkosten på hyllan. Istället har man koncentrerat arbetet kring de delprojekt som utvecklar undersystemen, exempelvis LOX/metan motorn.

– Vi befinner oss inte i det läget att vi kan börja arbetet med själva rymdfarkosten eftersom vi saknar investerare, men vi är villiga att vänta tills förutsättningarna blir bättre, säger Hugues Laport-Weywada.

Men trots detta planeras det för att ta fram ett omfattande regelverk för framtida tester av rymdfarkosten och man har även planer för att ansöka om få farkosten typgodkänd som ett flygplan.

Marknader bortom rymdturism och en möjlig börsintroduktion för Virgin Galactic

Som vanligt var Will Whitehorn representant för Virgin Galactic och gjorde en presentation som lik den han höll på ISDC med fokus på marknader bortom rymdturismen.

– De framtida marknader som intresserar mig är där WhiteKnightTwo används som plattform för mindre uppskjutningar. Det handlar inte bara om rymdturism, säger Will Whitehorn.

Denna nya strategi syns tydligast genom att man numera beskriver företaget och hela Virgin Group som ett "varumärke som byggs upp med hjälp av riskkapital", och hur rymden passar så väl in i detta eftersom nya tekniska landvinningar här kan vara till nytta inom andra områden.

Han pratade om Scaled Composites Global Flyer och hur den kom att leda fram till utvecklingen av WhiteKnightOne/SpaceShipOne och efterföljaren WhiteKnightTwo/SpaceShipTwo och om hur dagens materialutveckling skapar möjligheter som inte fanns under 60-talet då NASA tillsammans med det amerikanska flygvapnet tog fram experimentflygplanet X-15. Man kan säga att WhiteKnightTwo är en kombination av WhiteKnightOne och Global Flyer.

Att skjuta iväg SpaceShipTwo från luften med hjälp av bärflygplanet WhiteKnightTwo menar Virgin Galactic är mycket säkrare är att de som startar från marken men inte nödvändigtvis, och här berömde Will Whitehorrn XCOR Aerospace, en rymdfarkost som Lynx, men är i gengäld ett mycket mer flexibelt system.

Utvecklingen av denna flexibilitet har varit möjligt tack vare alla de kunder som redan har fört in kapital i Virgin Galactic genom att köpa sig en framtida rymdresa. Men förutom att skicka upp turister i rymden kan WhiteKnightTwo också användas för att skicka upp 90 kg av nyttolast i en omloppsbana kring jorden eller 17 ton upp till en höjd av drygt 15.000 meter. Han ville dock inte gå närmre på vilka vetenskapliga kunder de har förutom NOAA som inte är en betalande kund eftersom det är ett ömsesidigt samarbete mellan de båda.

Med WhiteKnightTwos dubbla flygplanplanskroppar kan den ena användas för experiment i tyngdlöshet, och den andra för passagerare som vill se uppskjutningen av SpaceShipTwo på lite närmre håll. Farkosten har kapacitet för att klara av upp till 7G vilket gör att den kan användas som en flygande träningsanläggning för astronauter var som helst i världen. Men Virgin Galactic kan tänka sig många fler användningsområden för WhiteKnightTwo såsom vattenbombning av bränder och för att släppa förnödenheter i krisdrabbade områden, men för närvarande är WhiteKnightTwo bara godkänd för användningsområden som är rymdrelaterade.

Ett annat ämne som är viktigt för Virgin Galactic är nödvändigheten av att vara miljövänliga och att den teknikutveckling som kommer ur Virgin Galactics rymdsatsning kan komma att användas i andra tillämpningar, speciellt då kompositmaterial i kommersiella flygbolag för att få ner bränsleförbrukningen.

Vidare berättade Will Whitehorn om Spaceport America och hur de kommer att använda den som hemmabas, men att de kommer att "åka på turné" från andra rymdhamnar. Sverige kommer att bli det första landet som Virgin Galactic kommer att flyga ifrån utanför USA, eftersom Sverige redan har samma regelverk som USA för att tillåta denna typen av flygfarkoster i luftrummet. Han är dessutom övertygad om att den tredje platsen kommer att vara i Mellanöstern.

Slutligen berättade han om investeringsmöjligheter och en möjlig börsintroduktion inom två år från det att den kommersiella verksamheten kommit igång, men att Virgin Galactic redan nästa år funderar på att ta in externa investerare.

Lyssna på ljudupptagningar som Rob Coppinger på Hyperbola spelade in från frågestunden med EADS Astrium och Virgin Galactic här.

Rymdhamnar i Sverige och Skottland

På tal om rymdhamnar som Virgin Galactic talade om fanns representanter för Spaceport Scotland och Spaceport Sweden med på konferensen. Thomas McCallum frånSpaceport Scotland Support Group vill inget hellre än att se en rymdhamn i Storbritannien och att Lossiemouth i Skottland skulle vara en fantastisk plats för detta, både för sin geografiska placerings skull och att de flesta faciliteter redan finns på plats. I likhet med Mojave och Spaceport Sweden bor där mycket lite människor i området. En annan fördel som Thomas McCallum drar fram är att Skottland redan idag har en mycket stor turistindustri som kan ta hand om resten av familjemedlemmarna som inte ska turista i rymden.

Han berättade också lite kring Lossiemouths historia, att det byggdes 1938 och att man där under 2:a världskriget tränande piloter med uppdrag att förstöra tre vattendammar i det tyska Rhenområdet.

För Spaceport Sweden talade Mattias Abrahamsson från det svenska Rymdbolaget som inledde med att prata om dess historia och vad de har att erbjuda bland annat genom deras partner Ice Hotel som har mycket stor erfarenhet inom extremturism. Kiruna har idag ett rymdgymnasium, forskning inom rymdfysik och en radaranläggning som ingår i ett större nätverk, kort sagt allt som behövs för att kunna driva en rymdhamn.

Will Whitehorn från Virgin Galactic flek in med orden:

– Vi kan inte bärga oss innan vi kan flyga från Spaceport Sweden för att ge våra astronauter en annan vy av jorden.

Idag är Spaceport Sweden godkänd för att kunna skicka upp rymdfarkoster i suborbitala banor, och i maj i år lämnades en proposition till den svenska regeringen in för att rymdfarkoster som ska användas i turiständamål ska klassificeras som en sondraket. Svar på detta väntas senare i år. Planeringen för konstruktionen av andra faciliteter runt rymdhamnen har redan inletts, där tanken är att man ska kunna tillhandahålla skräddarsydda lösningar för olika operatörer. Man har även börjat göra upp en del affärsplaner med blandat annat ett internationellt rymduniversitet som ska öppna portarna under 2011.

Mattias Abrahamsson från det svenska Rymdbolaget intervjuas av Rob Coppinger på Hyperbola om Spaceport Swedens framtid.

Lyssna på ljudupptagningar som Rob Coppinger på Hyperbola spelade in från frågestunden med Spaceport Scotland och Spaceport Sweden här.

Vad är en astronaut?

Första sessionen efter lunch tog upp ett intressant ämne, risker kring rymdfarande och hur man minimerar dessa, lagar och försäkringar. Mannen som berättade om detta var Cedric Wells från försäkringsbolaget SCOR.

En viktig fråga i sammanhanget var om rymdturister ska definieras som astronauter eller inte. Den är viktig att lösa eftersom de under nuvarande regelverk inte anses vara astronauter utan snarare bara deltagare. Andre Farand vid ESA är inte ens säker på att om man ens ska kalla en suborbital rymdresa för en rymdaktivitet, eftersom man spenderar en mycket liten tid av resan över 100 kilometers höjd. Men de flesta var överens om att presumtiva kunder är mer intresserade av att köpa sig en rymdresa om de kan försäkra sig om att de officiellt anses att vara astronauter som kan bli dekorerade med astronaut vingar.

Richard Garriott om sin rymdresa till ISS

Konferensen avslutades med att Richard Garriott, den sjätte rymdturisten, på ett entusiastiskt sätt berättade om sin resa till den internationella rymdstationen. Han pratade om sin bakgrund och om varför han ville åka ut i rymden. En bidragande orsak var att hans egen far själv var astronaut och att vara uppvuxen bland astronauter och NASA. Han försökte följa sin fars fotspår genom att själv bli astronaut, men blev stoppad av att han har dålig syn. Men efter flera år som lyckad affärsman beslöt han sig för att hitta ett annat sätt att ta sig upp i rymden, som rymdturist.

Mycket av sin tid i Star City utanför Msokva gick åt till träning inför sin rymdresa, samma gedigna träningsprogram som övriga astronauter fick gå igenom. På tal om Ryssland så var inte alla delar lika roliga att gå igenom, bland annat var maten ett riktigt bottennapp med samma mat alltid, likaså var de medicinska förberedelserna inte roliga. Han fick till och med genomgå en operation innan han kunde åka upp i rymden.

Själv uppskjutningen beskrev Richard Garriott som en stark och graciös balett, men utan för dens skull våldsam. Däremot var ljudnivå på vissa delar av rymdstationen mycket hög, det var aldrig riktigt helt tyst. Självklart pratade han sedan om de experiment han utförde ombord ISS med studier av proteinkristallers tillväxt, men även det arbete och tävlingar han gjorde i samarbete med skolor i Storbritannien. Likaså kring det fotoprojekt som han gjorde genom att ta bilder på samma områden över jorden som hans far gjorde 30 år tidigare, för att se vilka förändringar som har skett under den tiden. Att se jorden utifrån rymden var nog det som gjorde störts intryck på honom, men även det faktum att han kunde se att människans påverkan på jorden överallt. Det fanns ingen odlingsbar mark som människan inte hade tagit i anspråk.

Richard Garriott spenderade den större delen av sin förmögenhet på resan. Han hade till och med gått i träning för en möjlig rymdpromenad och gjort alla möjliga förberedelser. Den enda anledningen till varför det inte blev av var den extra kostnad som det innebar. Men han är fast övertygad om att han inom de närmsta 5 till 10 åren kommer att göra en rymdresa till, i alla fall en suborbital resa.

Multimiljonären Richard Garriott, den sjätte rymdturisten, pratade med Rob Coppinger på Hyperbola om bland annat att han ville gå i sin fars fotspår.

Källa: http://www.hobbyspace.com/AAdmin/archive/SpecialTopics/Events/2009/RAeS_
SpaceTourismConf-2009.html
Foto:Flight Global