Detta är den femte i ordningen av den svenska versionen av rymdkarneval. Då jag normalt skriver om rymdturismen och dess utveckling kommer denna karneval till stor del tillägnas detta ämne. Svenskar som bloggar tar i allmänhet upp väldigt lite om detta ämne, även om dess utveckling och tekniska landvinningar till stor del kommer att påverka människan i framtiden oberoende på vilken höjd över marken man flyger på. Men en del bloggar har snappat upp detta ämne.
Assi skriver om en artikel som troligtvis har nått mängder av läsare, nämligen den i Metro där det berättas om att Virgin Galactics turistflygningar till rymden kommer allt närmare i tiden genom att man nu i år kommer att börja testflyga SpaceShipTwos bärflygplan WhiteKnightTwo. Metro har dock felaktigt skrivit att en resa kommer att kosta 120.000 kronor. Det kanske det förhoppningsvis blir med tiden, men priset idag ligger på ungefär (beroende lite på valutakursen) 1.2 miljoner kronor.
Dessa resor kommer till en början att vara suborbitala där man kommer upp till en höjd av 120 kilometer. Per definition är man då i rymden som startar på 100 kilometers höjd. Det är endast ett litet skutt ut i världsrymden, vilket Germunds blogg påtalar mycket noga. De skriver bland annat att "För oss SF-freaks, är det lite futtigt att göra ett kort rymdhopp bara för att få erfara naturlig tyngdlöshet". Men någonstans måste man börja och att det blir suborbitalt till en början är naturligt eftersom den tekniken är betydligt enklare och billigare än att skicka ut rymdfarkoster i en bana kring jorden. Men jag är övertygad om att vi inom 20-30 år kommer att ha turister i omloppsbana kring jorden, både i rymdskepp och i rymdhotell.
Sedan den första rymdturisten åkte upp till den internationella rymdstationen 2001 har endast 5 stycken köpt sig en biljett. Alla har åkt med de ryska Soyuz-raketerna till en kostnad på 20 miljoner dollar när det startade, men vars prislapp nu är uppe i 30 miljoner dollar. SEO-bloggen skriver om en av Googles grundare, Sergey Brin, som har investerat 5 miljoner dollar. Med denna delbetalning blir Sergey Brin den första av sex i Space Adventures "Orbital Mission Explorers Circle", som ger medlemmarna företräde på kommande rymdturer.
Dag Kättström på Rymden i dag rapporterar om att Space Adventures, samma företag som skickat upp de hittills fem rymdturisterna till ISS, kommer att chartra hela flygturer med de ryska Soyuz rymdfarkosterna till den internationella rymdstationen. Man har kunnat åstadkomma detta genom ett avtal med den ryska rymdflygstyrelsen (RKA). I media har det dock varit diskussioner kring huruvida detta är sant eller inte. Roskosmos chef Anatoli Perminow har själv sagt att det inte är aktuellt, eftersom man kommer att utöka den permanenta mansstyrkan på ISS under de närmaste åren på grund av en utökad aktivitet där då den planerade utbyggnaden av stationen startar. Det kan till och med bli så att den enda plats som idag finns tillgänglig för rymdturister ombord Soyzu-kapslen tas bort. Först därefter kan rymdturisterna komma i fråga. Men som Dag Kättström skriver "Ingenting tyder på att det kommer att bli mindre populärt eller svårare för privatpersoner att köpa resor till rymden. Tvärtom. Detta är bara början". Jag kan inget annat än hålla med honom.
Men varför ska man bry sig om rymden? Nonicoclolasos ställer denna fråga. Han undrar bland annat vilken användbar kunskap som man har fått utifrån alla dessa rymdsatsningar. Det finns många. Bara något så trivialt som att kommunicera vore i dag omöjligt om man inte hade satsat på rymdforskning. En annan är den medicinsk forskning som bedrivs i tyngdlöshet, vilket gör observationer lättare och kan bidra till nya insikter som kan vara till nytta för vården på jorden. Miljöövervakningen av vårt jordklot med hjälp av satelliter är ytterligare en. Ja, listan kan göras lång. Men ett av de största skälen ligger mer i människans natur att vara nyfiken. Det har människan alltid varit och kommer alltid att vara. Det är något som definierar oss människor. Utan vår nyfikenhet att söka efter svar på existentiella frågor, var vi kommer ifrån och vart vi är på väg, kommer människan att sluta vara människa. Samma diskussion har tagits upp på Sveriges Radios program Vetandets värld där man pratar om rymdturism på gott och ont. Det kan lyssna på det här via Sveriges Radios podradio, eller ladda hem den i mp3-format.
Bröllop är kanske inte första man tänker på när det gäller rymdturism. Men snart kan det bli verklighet. Sandras blogg skriver om att man inom en snar framtid kan gifta sig i rymden. Med Richard Bransons Virgin Galactic ska detta bli möjligt. De har redan fått in två bokningar av ett par som vill gifta sig på drygt 100 kilometers höjd över jordytan. Men de är inte ensamma. Även en japansk firma, First Advantage, har nu börjat ta emot reservationer för par som bokstavligen vill ta det stora steget ut i det okända genom att åka ut i rymden och ge varandra sitt äktenskapslöfte. Precis som med Virgin Galactic har First Advantage redan två bokningar av ett par som vill gifta sig i rymden. Vem blir första svenska paret att gifta sig i rymden?
Om man vill titta in och se vad kristallkulan säger om rymdturismens framtid är det idag svårt att säga framför allt när den första resenären släpps iväg. Blir det om fem år eller tio år. Men ett som är säkert är att all denna verksamhet inte kan existera utan sunda kommersiella grunder. På tal om pengar skriver Werners blogg om just detta. Vilken valuta ska gälla i rymden? Ska det vara den amerikanska dollarn, eller? Werners blogg visar på ett alternativ. Quasi Universal Intergalactic Denomination (QUID) ska den nya valutan heta. Ett marknadsföringsjippo? Kanske det. Vad tror du? En Quid kostar motsvarande kronor, men eftersom valutan är en experimentell prototyp, är Quid inte accepterat som ett betalningsmedel, den kan inte köpas, och saknar därför ett egentligt värde.
Vill du hellre titta bakåt gör ArielSpace en nostalgitripp till rymdturismens barndom 2002. Dock ska det tilläggas att rymdturismen har anor längre bak än så. Man har pratat om rymdresor för privatpersoner i mer än hundra år. Men officiellt är det mycket riktigt att Dennis Tito är den första betalande rymdturisten.
Hur man än ser på rymdturismen är det ett fascinerande ämne. Inte sedan flygets barndom för nu drygt hundra år sedan har man skådat en sådan pionjäranda som dessa entreprenörer inom rymdturismen uppvisar.
