Utsikterna för en heleuropeisk konkurrent till suborbitala rymdturism projekten i USA har blivit betydligt bättre sedan projektet "Future High-Altitude High-Speed Transport (FAST) 20XX" har fått ett tillskott på 80 miljoner kronor. Projektet kommer att fokusera på två koncept, ett suborbitalt, och ett transportsystem där man tar sig från en punkt till en annan med hjälp av hypersoniska flygplan.Med ett kick-off möte som kommer att äga rum i april eller maj, beroende på hur kontraktsförhandlingarna går, kommer FAST20XX att börja med designarbetet, utveckla och testa olika hybridmotorer och andra teknologier, samt ge förslag på hur man på ett säkert sätt ska kunna frigöra rymdfarkosten från sitt bärflygplan.
Baserad på Phoenix
Hybrid raketmotorn som kommer att tas fram för den suborbitala rymdfarkosten, är baserad på det obemannade testplanet Phoenix utvecklat i ett samarbete mellan det Tyska centret för luft- och rymdfart (DLR) och EADS Astrium. Rymdfarkosten kommer att ha plats för sex passagerare och en pilot.
Trots att EADS Astriums rymdfarkost, som visades upp på flygshowen i Paris 2007, är den europeiska rymdfarkost som har störst potentialitet för att kunna konkurrera med Virgin Galactics SpaceShipTwo, är teamet bakom EADS Astriums rymdfarkost inte involverat i något EU eller ESA projekt även om andra divisioner inom EADS är det. Christophe Chavagnac, som är ansvarig för Astriums rymdturism program vill inte berätta mer kring rymdfarkosten tills företaget har en färdig farkost att visa upp.
Från Europa till Australien på 90 minuter
Det hypersoniska flygplan som DLR utvecklar under namnet SpaceLiner använder sig av en raketmotor som drivs av ett bränsle bestående av en blandning av flytande syre och väte.
Den består av två komponenter. Den första är en stor obemannad startraket och den andra är en farkost med plats för 50 passagerare, som sitter fast på startraketen. Hela farkosten startar vertikalt och det kommer att ta mindre än 90 minuter att ta sig mellan Europa och Australien. Med en tur och retur resa varje dag, menar DLR att SpaceLiner kan flyga 150 gånger, om man byter ut raketmotorerna var 25:e resa.
Finansierat av EU:s sjunde ramprogram
FAST20XX tar vid där ett annat rymdturism relaterat projekt, Future High-Altitude Flight - an Attractive Commercial Niche? (Flacon), slutade och som var finansierat av EU:s sjätte ramprogram. När man ansökte om medel från EU för FAST20XX 2007, var det ursprungliga förslaget för 3 olika koncept och ett anslag på drygt 82 miljoner kronor, plus ett bidrag från industrin på 32 miljoner kronor. Det tredje konceptet från det Farnborough baserade företaget Gas Dynamics fick tas bort. När anslag från det sjunde ramprogrammet skulle fördelas blev FAST20XX ett av 28 utvalda projekt av 223 stycken ansökningar. Av de 80 miljoner kronor som FAST20XX slutligen fick skulle 24 miljoner komma från industriellt håll. Nu har FAST20XX 17 olika partners inkluderande universitet, forsknings organisationer, små- och medelstora företag och EADS Astrium, och speciellt då deras lokation i Bremen eftersom det är där man har utvecklat Phoenix.
En marknad värd 5,8 miljarder kronor 2021
FAST20XX är den senaste i raden av åtminstone ett dussintal kommersiella rymdfarkost relaterade projekt. Den europeiska industrins och universitetens nyvaknade intresse för suborbitala rymdfarkoster beror på att ett antal marknadsstudier pekar på en marknad värd omkring 5,8 miljarder kronor 2021, och att Virgin Galactic under de senaste 3 åren har lyckats med att få in motsvarande 340 miljoner kronor i biljettintäkter trots att den första flygningen inte kan komma igång förrän om tidigast 18 månader.
– Icke-tekniska problem kommer också att tas upp, speciellt de som man ännu inte har behandlat i Europa, men som kräver en lösning när suborbitala resor kommer igång här, säger Wilhelm Kordulla, koordinator bakom Flacon projektet, men nu som lämnar över stafettpinnen till Johan Steelant från ESA för FAST20XX projektet.
Trots att Kordulla nu går vidare med andra uppgifter menar han att en europeisk suborbital rymdfarkost är mycket närmre en realisering än vad de flesta tror, omkring 2015. Däremot tror han att ett hypersoniskt flygplan inte kommer att vara klart förrän runt 2075.
Källa: http://www.flightglobal.com/articles/2009/01/28/321749/europe-aims-for-2015-spaceshiptwo-competitor.html
Bilder: EADS Astrium och Deutsches Zentrum für Luft- und Raumfahrt e.V.
