I morse var 14 års väntan äntligen över för Christer Fuglesang. Nu får han uppleva tyngdlöshet på riktigt och får för första gången se det alla rymdfarare pratar om: den fantastiska synen däruppifrån av jorden. Klockan 02.47 svensk tid sköts rymdfärjan Discovery i väg mot rymdstationen ISS. Under ett par sekunder lyste kvällshimlen upp av sprutande eldrök när man efter det andra försöket lyckades få iväg Discovery. Ytterligare ett par sekunder senare mörknar rökpelaren och Discovery försvinner som en lysande stjärna på natthimlen. Redan efter åtta sekunder var hastigheten 160 kilomter i timmen, efter 30 sekunder passerade rymdfärjan ljudvallen och efter en minut flög skytteln i nätta 1600 kilometer i timmen. Efter 6 minuter hade Discovery nått toppfarten som är närmare 28.000 kilometer i timmen, och efter 22 minuter hade man passerat över Stockholm. En halvtimme efter uppskjutningen kom de första orden från befälhavaren Mark Polansky.
– Det är många leenden här uppe just nu.
Vägen fram till uppskjutningen gick dock inte helt smärtfritt
Det var mycket nära att starten i detta andra försök aldrig hade bilvit av. Eftersom en del av bränslet hade dunstat bort under väntetiden, var man tvungen att öppna den stora servicekonstruktion som omsluter Discovery för att kunna fylla på tanken. Detta kärvade emellertid så tankningen blev rejält försenad och genomfördes i allra sista stund. Men strax före klockan 16 lokal tid kunde talesmannen för NASA meddela att tanken åter var fylld. Att fylla upp den 46 meter höga orangefärgade tanken, som förser Discoverys tre motorer med startbränsle, tog drygt tre timmar.
Dessutom visade sig även väderutsikterna till en början vara dystra, faktiskt mycket sämre än under det första försöket i torsdags. Kraftiga kastvindar gick över startområdet i höjd med avskjutningsrampen som gjorde, ur säkerhetssynpunkt, en start omöjlig. Vidare väntades en tilltagande molnighet med risk för regn. Chansen för en uppskjutning var vid det läget endast 30 procent. Men vädergudarna stod på Discoverys sida. Vinden stillnade och molnen skingrades. När bara knappa timmen återstod till Discoverys uppskjutning ökade hoppet om att
farkosten verkligen skulle skjutas upp. Vinden mojnade ytterligare, till under den rekommenderade åtta meter per sekund. Chansen att Discovery verkligen skulle kunna påbörja sin resa till rymdstationen ISS växte från 30 procent till 70 procent.
Hälsning till Sverige och världsrekordförsök
Astronauternas förberedelser följde samma rituella schema som man alltid har gjort sedan Apollos dagar. Tre timmar innan start klev de in i den silverblänkande minibussen, kallad Astrovan, ut till uppskjutningsrampen 39B. De sju astronauterna i sina klassiskt orangefärgade dräkter tog hissen sextio meter uppåt i rampen och anträdde gångarmen som tog dem in i rymdfärjan. Innan Christer steg ombord Discovery gav han med ett leende en hälsning till TV-tittarna i Sverige, Norge och resten av Europa med en skylt han hade förberett innan. På skylten stod "Heja Sverige!, Heja Norge!, Vive l'Europe!". Fuglesang är halvt norsk - pappa Steinar, som bokade om sina biljetter och stannade kvar i Florida, är född i Norge.
Christer Fuglesang och tysken Thomas Reiter, som nu befinner sig på ISS, har varit bästa vänner sedan 1992 när de båda antogs som astronauter för ESA. Nu ska Christer Fuglesang hämta ner honom till jorden igen. Ett glädjens ögonblick för de båda polarna.
– Jag hade aldrig kunnat tro att jag skulle få resa tillsammans med min gode vän Thomas, sa Christer.
– Jag ser verkligen fram mot att få träffa honom.
Uppe i rymden ska Christer Fuglesang slå världsrekordet i att hålla en frisbee i luften – en smal sak i tyngdlöshet. Och det är ingen slump. Frisbee är ett av Christers största fritidsintressen. Han har dubbla SM-guld på meritlistan.
Resan börjar med arbete, sömn följt av middag
Några timmar efter start börjar ett drygt arbete för Christer Fuglesang och övriga besättningsmedlemmar. Bland annat aktiveras livsnödvändiga system som ventilation och el. Christer är ansvarig för det som kallas payload och ska se till att rymdfärjan blir en miljö där man kan sova, äta och arbeta. Sex timmar efter uppskjutningen får besättningen sin första sömn, som alltid varar i åtta timmar, och under den tiden sker också tvättning och toalettbesök. Sju timmar senare får de till slut sin första måltid. Enligt schemat består den av av räkcocktail, rökt kalkon, kalkongryta Terrazini med pasta och parmesan, potatisgratäng, tortilla, ananas, körsbärs- och blåbärsdryck, druvjuice. Efter måltiden är det dags att kontrollera så att dockningssystemet som ska göra övergången till ISS möjlig är helt ok. På måndag väntas Discovery docka med den internationella rymdstationen ISS. På tisdag gör Christer Fuglesang sin första rymdpromenad.
Foto: NASA
Källa: http://www.nasa.gov/mission_pages/shuttle/main/index.html
