Sent på fredagskvällen, svensk tid, landade rymdfärjan Discovery med Christer Fuglesang ombord på Kennedy Space Center i Florida. Men det var in i det sista osäkert var och när rymdfärjan skulle få landa. Inför landningen var det vädret som oroade, precis som inför rymdfärjans start för två veckor sedan. Strax efter 20-tiden kom besked att det inte skulle bli någon landning vid Kennedy Space Center i Florida klockan 21.56 som det var tänkt från början. Därtill var vädret alltför ostadigt.
Discovery fick order från markontrollen att köra ytterligare ett varv runt jorden i väntan på nya möjligheter att landa på någon av de tre utvalda platserna, förutom i Florida på antingen Edwards Air Force Base i Kalifornien eller på White Sands Space Harbor i New Mexico. En timme senare får besättningen på Discovery klartecken från markkontrollen för att påbörja vätskeladdningen, som ska göra det lättare att återanpassa sig till gravitationen på Jorden. Det var vi den tidpunkten dock fortfarande oklart om vart de skull landa. NASA ville så långt som möjligt få en landning i Floria, eftersom kostnaderna för landningen skulle öka dramatiskt om Discovery ska gå ner på White Sands eller Edwards Air Force Base. Snart visade det sig att vindarna i Kalifornien hade mojnat något och även i Florida såg vädret ut att ha förbättrats, meddelade NASA. Mot alla odds bestämde sig meteorologerna i sista stund för att vädret var tillräckligt bra för en säker landning i Florida. Klockan 22.20, svensk tid kom så beskedet om att landningen kommer att ske på Kennedy Space Center i Florida klockan 23.32.
– Tro det eller ej, men vi kommer att ge er klartecken för att lämna omloppsbanan, säger Ken Ham i markkontrollen till besättningen.
– Vi är ganska säkra på att vi kommer att hålla er undan moln och regn, fortsätter han.
En minut efter elvaslaget påbörjade Discovery sin färd genom Jordens atmosfär, den mest kritiska delen landningen där värmesköldarna har en temperatur på ungefär 1,500 grader. Discovery landar utan problem klockan 23.32 och Christer Fuglesang, den första svensk som lämnat jordens atmosfär, är hemma igen tillsammans med resten av besättningen.
– Nu vill jag vara med min familj, var Christers första ord efter landningen
Fuglesangs resa har gjort starkt intryck
Christer Fuglesangs resa har gjort starkt intryck på stora delar av svenska folket. Många har ängsligt följt de mest farofyllda momenten vid start och landning.
Tusentals människor har till och med suttit upp mitt i natten för att titta på rymdpromenaderna. Inte minst har många skolbarn varit djupt engagerade. En förhoppning, både från Christer Fuglesang själv och från statsmakterna, är att rymdresan ska väcka barns och ungdomars intresse för fysik och annan naturvetenskap.
Men det är inte bara hos svenskarna som Christer Fuglesang har gjort ett starkt intryck på. Även Michel Tognini som är chef för den europeiska rymdorganisationen ESA:s astronautkontor har blivit imponerad. Före färden med Discovery var Christer Fuglesangs chanser att få ett nytt rymduppdrag 50-50. Efter hans insats är det till 100 procent säkert att han blir tillfrågad igen, säger Michel Tognini.
– Han kommer att flyga igen. Det råder brist på astronauter med erfarenhet av rymdpromenader och nu är Christer en av de mest erfarna, säger han.
– Christer visade att han klarar av oförberedda uppgifter, säger Tognini och syftar särskilt på den extrainsatta rymdpromenaden där svensken och amerikanen Robert Curbeam fick improvisera för att fixa de krånglande solpanelerna.
Det återstår 14 expeditioner med rymdfärjor innan ISS ska vara färdigbyggd 2010 och redo att hysa sex besättningsmedlemmar. Frågan är när Fuglesangs möjlighet yppar sig. Först med rymdfärja 2008 eller 2009 och sedan en långvistelse på internationella rymdstationen 2009, 2011 eller 2013, enligt Tognini. Eller så får han åka till ISS direkt.
Träning inför en vistelse på ISS tar normalt fyra år, men Tognini bedömer att Fuglesang klarar det på två år. Nästa år fyller Fuglesang 50, men åldern är inget problem. Uppkommer inga problem, med hälsan till exempel, är det upp till honom själv, enligt ESA:s astronautchef. Och partikelfysikern från
Stockholm har vid upprepade tillfällen sagt att han absolut vill återvända till rymden.
Fuglesangs egen bild av Malmö
Innan landningen med Discovery passade Christer Fuglesang på att ta en bild över Sverige när rymdstationen passerade norra Europa. Och naturligtvis är det Malmö och Köpenhamn som syns tydligast av Sverige. Till vänster nedanför mitten finns det starkaste ljusskenet, som kommer från de två Öresundsstäderna. Den som tittar noggrant ser södra delen av Sverige utmärka sig som ett ljusare fält. Det utbredda skenet tvärs över bilden är norrsken. På den nedre delen av bilden syns ljussken från städer i Tyskland och Polen.
Christer Fuglesang beklagar att kvaliten på bilden är dålig, beroende på mörker och långa slutartider.
– Det är svårt att få skarpa bilder i nattmörkret. Men det är ändock den första bilden av Sverige från rymden av en svensk, skriver han i ett mejl som tillsammans med bilden publiceras av ESA.
– Det gäller att vara snabb. Det tar bara några minuter, sedan har det man vill fotografera fösvunnit runt horisonten. På de sekunderna har rymdfärjan rört sig 15 kilometer.
Källa: NASA/ESA
Foto: NASA, Christer Fuglesang/ESA.
